Jag har tillbringat dagen med att upptäcka Santa Cruz de Tenerife. Alldeles i närheten av lägenhetshotellet där jag bor, Apartamentos Bruja, ligger en park, Parque La Granja. Den är fin och inte alls stor, men det vimlar av joggare i den. Undrar hur många varv man måste springa i parken för att få ihop till en joggingrunda. Dessutom verkar joggarna komplettera med annan träning efter joggningen. I var och vartannat träd hänger exertubes, ni vet sådana där gummiband med handtag i, som joggarna styrketränar med när de har joggat klart. Eller så gör de några benböj eller så. Kul med en tränande stad!

Mitt mål med förmiddagen var att gå till marknaden Mercado de Nuestra Señora de Africa. Jag gillar verkligen att handla mat när jag är utomlands, och en matmarknad är det allra roligaste sättet att handla på.

Jag handlade frukt, grönsaker, nötter och en bit ost.

Det finns spårvagn här i Santa Cruz. Tydligen är den rätt ny, och stadsborna verkar stolta över den. Hotellreceptionisten som igår tipsade om vad jag kunde göra i stan utgick alltid från vilken station jag skulle åka till med spårvagnen.

Själv har jag inte åkt spårvagn än utan bara gått och gått och gått. Men jag planerar att göra det i morgon för att komma till La Laguna.

Det finns en hel del snygga hus i staden, och en del som bara är trista. Här är ett av de snygga:

Till skillnad från en del andra orter på Teneriffa är Santa Cruz en vanlig stad och inte en turistort. Här finns till exempel telefonabonnemangsförsäljare på stan, precis som hemma i Stockholm. Till skillnad från hemma gick de dock inte gick på mig – jag ser uppenbarligen alldeles för turistig ut.

Det finns också en väldans massa affärer och jag antar att man skulle kunna ha en shoppingsemester här. Och se där: en H & M, minsann!

Den kanske häftigaste byggnaden i stan är Auditorio de Tenerife Adán Martín. Den ser ut lite som operahuset i Sydney (som jag bara har sett på bild, så vad vet jag). Tyvärr fick jag inte till någon vettig bild. På långt håll var det bilar och arbeten i vägen och på nära håll blev det bara detaljer. Så ni får tro mig på mitt ord när jag säger att det är en kool byggnad. Här kan man gå på operaföreställningar ibland.

Santa Cruz ligger precis vid havet, men jag är förvånad över hur dåligt staden utnyttjar det. Det går en bilväg längs med havet men det går liksom inte att ta sig bortom den och ner till havet till fots. Det naturliga i min värld vore en lång strandpromenad. Det enda stället där jag lyckades ta mig nära havet var vid operahuset.

Och då kom den här snygga båten förbi:

Jo, just det, jag var ju faktiskt nere vid vattnet och tittade på Gran Canaria-båtarna också, men det blev inga bilder på dem. De är i alla fall betydligt större än La Gomera-båtarna. Både Fred Olsen och Naviera Armas kör till Gran Canaria, precis som till La Gomera, och nu när jag tittar ser jag att det bara tar 80 minuter med Fred Olsen. Två och en halv timme med Naviera Armas. Jag trodde att det var längre.

Till slut gick jag tillbaka till hotellet. Jag tog en titt på solterrassen som ligger på hotelltaket, och det var inte så dumt där – utsikt åt tre håll över nästan hela stan. När jag tröttnar på La Laguna i morgon ska jag nog åka till hotellet och hänga på taket en stund. Så här ser utsikten ut i en av riktningarna, öster för att vara mer specifik.

PS Jo, jag vet att jag påstår att det här är en blogg om La Gomera och så pratar jag en massa om Teneriffa, vad är det här för falsk marknadsföring???!!11 Men håll ut! På fredag åker jag vidare till La Gomera. Då blir det ordning på torpet.

Jag är i Santa Cruz på Teneriffa. Eftersom det är en lång resa med många byten för att komma till La Gomera brukar jag aldrig åka hela vägen på en dag. I stället stannar jag minst en natt på Teneriffa.

Det enklaste är att bara boka en hotellnatt i Los Cristianos och sedan promenera från hotellet till båten nästa dag. Men Los Cristianos är så turistigt och tråkigt, så jag vill hellre vara någon annanstans. Dessutom tycker jag att det är kul att passa på att se något nytt på Teneriffa när jag nu ändå passerar ön. Och den här gången blev det alltså Santa Cruz.

Santa Cruz är en riktig stad, eller vad man ska säga, alltså inte en turistort som Los Cristianos. I Santa Cruz bor det över 200 000 människor, tio gånger så många som på hela La Gomera. Det är en intressant kontrast till lugna lilla Valle Gran Rey som jag fortsätter till på fredag.

Än så länge har jag inte hunnit se så mycket av stan. Jag flög med Norwegian från Arlanda och bytte flyg på Landvetter. Familjen som gick på planet före mig var oense om hur de skulle sitta på planet: ”Nej, jag vill INTE sitta bredvid pappa. Han kommer att fisa hela resan.”

Jag hamnade dock inte i närheten av dem, så jag slapp få reda på om det var sanning eller bara elakt förtal.

Efter fem och en halv timme landade jag på Teneriffas södra flygplats och tog sedan bussen till Santa Cruz. Bussresan tog en timme. Lokalbussarna på Teneriffa fungerar verkligen utmärkt. Bussarna gick en gång i halvtimmen (Den här gången hade jag faktiskt kollat upp det i förväg.) och vägarna är mycket bra.

Från busstationen i Santa Cruz till mitt hotell är det typ 2–3 kilometer. En lagom promenad tänkte jag– som alltid är för snål för att åka taxi – när jag planerade min resa. Vad jag däremot inte tänkte på är att det är jobbigt att gå ett par kilometer med resväska. Så det blev en svettig promenad. Men fram kom jag.  Väl framme möttes jag av en mycket trevlig receptionist, vars spanska jag faktiskt förstod en hel del av, inbillade jag mig. Men det var en hel del jag inte förstod också, och efter några ”No comprendo” tröttnade hon och gick över till en engelska som var så dålig att jag knappt förstod mer av den. Men jag känner mig mycket nöjd med lägenhetshotellet, och internettet fungerar som det ska hittills.

När jag väl kom upp till min lägenhet var jag trött och hade huvudvärk efter en lång resdag, så jag orkade inte göra mer än gå ut och handla lite mat. Nu har jag kraschat i soffan. I morgon ska jag ut och göra stan.