Å, vad det gjorde ont i hjärtat att lämna Valle Gran Rey!
Den enda nackdelen med Valle Gran Rey, förutom att det gör så ont att åka därifrån, är att det är så besvärligt att ta sig dit – och tillbaka. Det är därför jag alltid stannar någon natt på Teneriffa på vägen. Om man inte hittar ett eftermiddagsflyg hem är det dessutom det enda alternativet.
I dag kunde jag välja mellan att ta båten klockan 12 eller 17. Om jag tog 17-båten skulle jag inte hinna fram till mitt hotell på Teneriffa innan det blev mörkt, och jag tycker att det är ganska skönt att få resa i dagsljus, särskilt om jag ska någonstans dit jag inte hittar. Så jag valde 12-båten.
Det innebar att jag var tvungen att bita i det sura äpplet och ta morgonbussen, som går klockan 8 från Valle Gran Rey. Jag valde att gå till den stora busstationen i Valle Gran Rey, trots att det finns flera andra hållplatser närmare mig, för att vara säker på att få en plats på bussen. Men det var helt onödigt. Den här morgonen gick det till och med två bussar, en som skulle gå direkt till San Sebastián och en som skulle stanna på alla stationer längs vägen. Så jag blev hänvisad till direktbussen. Den åkte ändå varvet runt Valle Gran Rey och hämtade upp alla som ville åka hela vägen till San Sebastián. Och mot slutet av varvet ändrade busschauffören sig och började plocka upp även vandrare och andra som bara skulle åka till någon av de närmaste stationerna.
Strax före 10 var jag framme i San Sebastián och hade två timmar på mig innan båten skulle gå. Att gå runt på stan med en tung resväska i släptåg kändes inte så lockande, så jag ägnade tiden åt att jobba.
Det blev en skön båtresa över till Teneriffa. Lugnt hav, disig himmel. I Los Cristianos släpade jag min resväska igen tvärs igenom stan till busstationen. Den timme jag tillbringade i Los Cristianos var en alldeles lagom tid att vara där om du frågar mig. Jag har lite svårt för Los Cristianos/Playa de las Americas. Hotellskyskrapor, inkastare, horder av rödbrända turister med ölmage som … dricker öl, rader med solstolar på stranden. Ni vet, nidbilden av Kanarieöarna. Den som tror att det är så på Kanarieöarna har kanske bara varit i Los Cristianos.
Jag tog bussen till Puerto Santiago. (På en del kartor står det Puerto de Santiago, jag vet inte vilket som är det officiella namnet.) Bussresan skulle ta en timme enligt den tidtabell jag hade läst, men det tog snarare en och en halv. När jag klev av bussen befann jag mig precis utan för mitt hotell. Fast det visste jag inte, så jag irrade runt ett tag innan jag kom på det.
Nu bor jag på just ett sådant där hotellkomplex som jag just hånade. Och vet ni vad? Jag tycker att det är roligt :-) Jag gillar kontraster, och det här är verkligen en kontrast mot att hänga i Vueltas i Valle Gran Rey. Det finns ett köpcentrum inne i hotellet (!). Lägenhetshotellet, och även shoppingcentret, heter Vigilia Park. Personalen i receptionen är supertrevlig och man kan prata engelska med dem. Det finns en solterass på taket med utsikt över La Gomera (jag fick lite ont i hjärtat igen). Enligt uppgift ska det finnas ett gym, som jag ska undersöka i morgon om jag hinner. Jag betalade även 6 euro extra för att få äta hotellfrukost i morgon.
Orsaken till att jag hamnade på det här hotellet var mest att det var det billigaste jag kunde hitta på inte alltför långt bussavstånd från Los Cristianos. Så mina förväntningar var rätt lågt satta. Och de överträffades verkligen. Lägenheten är typ lika stor som vår lägenhet hemma. Den har två sovrum, två balkonger (båda dock med trist utsikt ut mot gatan) och ett stort vardagsrum. Vad ska jag göra med all denna yta?
Jag behöver jobba men jag var tvungen att ta en promenad för att utforska omgivningarna först. Av det jag har sett hittills av Puerto Santiago så tycker jag faktiskt att det är ganska mysigt. Jo, det finns gott om hotellkomplex här också. Men det finns berg. Staden är mycket kuperad, vilket bidrar till mysigheten. Det finns visserligen restauranger med skyltar med färgglada bilder på mat (alltid ett varningstecken), men det finns definitivt inga inkastare.
Jag får se hur mycket jag hinner se av staden i morgon; jag behöver få en hel del jobb gjort. Om man vill vandra till Masca är det nära härifrån. Man kan till exempel följa med en guidad vandringstur och bli upphämtad på hotellet. Det hade jag kunnat tänka mig att göra om jag inte hade behövt jobba i morgon. Och på torsdag flyger jag hem. Nåja, jag kanske kommer hit fler gånger.
